Har saknat mitt älskade behov av impulsivitet och hoppar av lycka i min ensamhet nu när den är tillbaka.

Enchiladas, afrodance och frukt i bastun passade ruskigt bra en måndag som denna.
Och att fullmakten är underskriven samt att passet är redo att hämtas ut gör mig om möjligt på ännu bättre humör!

Ett humör som jag väntat på i alldeles för lång tid nu.

Tacktacktacktacktacktacktacktack!

Trodde att jag hittat tillbaka, men märker nu att jag är mer vilse än någonsin.

Hon låg hopkrupen på tamburgolvet och grät uppgivet. I familjen fanns två pubertetsungdomar, en pojke och en flicka. Dottern satt spänd på sängen i sovrummet och ryckte till var gång modern skrek till för ett nytt slag. Sonen satt i vardagsrummet och fnissade nervöst. Han sörplade mellanöl i smyg ur burken som fadern hade påbörjat.
Misshandeln ingick i familjens veckorutiner. Föremålet var alltid modern som hade kuvats till rollen som familjens syndabock. Hon kunde aldrig göra någonting rätt. Hon var flamsig, glömsk, flirtig, slösaktig, slarvig. Lagade ingen god, fastän hon var hemkunskapslärare. Hon var ful. Hon luktade illa. Hon var lat. Hon kunde inte uppfostra barnen. I sängen var hon frigid och hon hade förstört makens och familjens liv. Hon var i alla avseenden en hopplös människa.

Att åka 6 personer i ett baksäte på en passat är väl inte något man strävar efter när någon plötsligt börjar spy, jag känner mig oerhört lyckligt lottad som undvek flodvågen.
Det gjorde dock inte Erika, stackarn.

Väldigt konstig, äcklig men rolig kväll.
Jag fick ju trots allt en cykel!


Dags för någon form av middag, film och eventuellt finsällskap ikväll!

Biter mig i läppen och funderar över vad morgondagen har att erbjuda, egentligen.

Om staden är såpass förstående och underhållande att det bär sig att stanna, eller om det smartaste draget är att åka till skogen och försvinna en stund. För allas bästa.
Dra åt skogen, helt enkelt. ~

Eller så agerar jag impulsiv som vanligt, gör det jag känner för och hoppas att det ordnar upp sig.

Svårt att hitta ett alternativ med endast fördelar, men så är det väl med allt.
Antar jag.

Tracy Chapman får förgylla min efterlängtade powernap.

Hatar hur ett relativt topphumör kan smulas sönder under loppet av bara några sekunder.

Fick äntligen mejlet jag väntat på om planering inför Spanien, vart vi ska köra och vad man behöver ha med sig. Huset såg grymt ut och banorna verkar vara helt underbara, allt som krävs för en toppenresa med andra ord. Och då har jag inte ens tänkt på det fina sällskapet!

Tills jag såg att plånboken kommer eka mer än någonsin, eller åtminstone sakna en sisodär 12000?

Försöker hitta utvägar, smarta lösningar och mitt fina humör.

Utan framgång.

Simmar mot strömmen lite.

Och önskar att jag aldrig ville minnas allt, för nu gör jag det och vill glömma det mer än någonsin.

In my face.

Efter en helg med barn, Eddie Meduza, hastighetsbegränsningar, olämpliga fläckar, päron, stjärtskador och en massa gotta känns det rätt bra att varva ner i min älskade alkov efter ett par avsnitt Joey.

Full fart!











Och ett stort tack till Hemi som har varit min personliga chaufför hela helgen!

Gårdagen bjöd på både finbesök från Klövsjö och partyparty nere på storgatan, väldigt lyckat sätt att spendera fredagskvällen på!

Hade slängt upp ett par bilder på Antemannen och Arvid om mobilen hade sammarbetat, men den verkar inte vilja ge med sig så det får bli en annan gång!
Står fortfarande fast vid att Ante är min idol, särskilt efter hans uppvisning med rubic's cube. Helt gaaaalet! Sötare ungar får man leta efter.

Vissa saker är ju helt enkelt meningen att man ska misstolka!

Failfärgar mitt hår och väntar på att mor ska dyka upp och äta kladdiga mackor med mig, sedan bär det av med buss 40 för att gå kattvalk.

Tokigt.



Ungefär så tänkte jag se ut ikväll.

Denice skriver i sin blogg:

Nu ska jag äta mat som frida lagat för en gångs skull, hon ee ju sååå lökig.. tihi

Dags för en rejäl omgång smisk snart, känner jag.

Men det räckte tydligen inte.