Biter mig i läppen och funderar över vad morgondagen har att erbjuda, egentligen.

Om staden är såpass förstående och underhållande att det bär sig att stanna, eller om det smartaste draget är att åka till skogen och försvinna en stund. För allas bästa.
Dra åt skogen, helt enkelt. ~

Eller så agerar jag impulsiv som vanligt, gör det jag känner för och hoppas att det ordnar upp sig.

Svårt att hitta ett alternativ med endast fördelar, men så är det väl med allt.
Antar jag.

Tracy Chapman får förgylla min efterlängtade powernap.