Pepp på lov och bästa vän.

upphöjt till två

Ett paket som aldrig verkar vilja komma och smårubbat samvete.

att inte veta är nog det värsta.

Ibland tänker jag för mycket. Ligger timme efter timme utan ett ögonblick av sömn, medan min redan skakade hjärna fylls med funderingar. Oftast lösa, osammanhängande och väldig onödiga tankar. Men ändå tillräckligt viktiga för att etsa sig fast så djupt.

Att sakna någon, någonting, något. Att sakna en tid som flugit förbi, som tagit ett avslut.
Att sakna en person, kanske avliden eller bara bortrest, växt ifrån, flyttat ifrån, bortkommen, missanpassad, förvirrad, försummad.
Att sakna någonting man en gång haft som är borta nu, eller någonting man aldrig haft som man så gärna vill ha.
Att sakna en känsla som kanske kändes väldigt bra, en kram eller närheten av någon. Saknaden av att prata med någon man inte pratat med på en lång tid.
Saknad efter en vän, familjemedlem, gammal vän från en annan tid. Att sakna delar av ett annat liv, barndomsminnen, minnen som betytt något och som kanske fortfarande betyder.
Saknaden efter dofter, röster, hjärtslag. Saknaden av att få sin hand hållen, en puss i pannan, en viss blick, ett visst ordval i en mening.
Att sakna förmågan att våga, känna saknaden efter någon eller något som aldrig någonsin kommer tillbaka.

Universums värsta känsla enligt många. En sorgsen, bitterljuv känsla som inte går att styra.
Att sakna något man aldrig trott att man skulle sakna.

Att sakna någon som inte är värd att bli saknad.

Eller att sakna någon så mycket att psyket slits sönder bara av tanken på att aldrig mer kunna hålla om personen, skratta eller gråta tillsammans igen. När man saknar någon så fruktansvärt mycket att man skriver ett helt inlägg om saknad, osammanhängande och konstigt.
När man bryter ihop och hoppas på att morgondagen blir mer stabil.

Måste

BLÖ

Tänk om du visste hur många dikter jag skrivit om dig.

Töntigt och patetiskt
Skulle du kanske tycka.

Kanske skulle du tycka att jag ljuger och romantiserar.
Säger det som låter bra.

Tänk om du visste
att jag menar
varenda
ord

Träna din virtuella häst idag och bli världsmästare.

"Du känner dig full av energi idag och kan därför ta dig an uppgifter som du skjutit framför dig."

När världen krymper till sitt minimum

När molnen är svart som rädslan själv

Och när ångesten faller över mig likt regnets droppar

Då finns du kvar för att hålla min hand

Och jag är evigt tacksam

Jag är bara jag

Kanske förväntades det för mycket av mig

Kanske förväntade jag mig för mycket av mig själv

Men det här är jag

Det är jag

Bakom masken gråter clownen

Jag

Bara mig själv

Ledsen om det inte är så ni vill ha mig

Förlåt om ni trodde något annat

Jag förstår om ni går

Jag saknar er redan

Skippade utgång och party för en lugn hemmakväll, ett långt varmt bad och häng med andra halvan.
Men lyckades ändå hamna i en ambulans med sprängande huvud och skakad hjärna.

Det blev en lång kväll, natt och morgon på plåsterhuset men allt går som lite finare när man har världens bästa sällskap hos sig. Krävdes bara en redig gråtattack för att få behålla henne trots allt vad policy och patientsekretess heter.

Nu får det vara nog, jag lämnar nog aldrig sängen igen.
Hejdå.

Tydligen så är Alvedon lösningen på alla mina problem.

Inte varje dag som man får delta i ett frieri.

trocadero

Klockan är alldeles för lite och jag (läs min pappa) märker till min stora fasa att jag behöver vinterdäck på bilen.
Om en halvtimme.
Bortskämd som jag är sitter jag inne i värmen med en tallrik gröt och rostat bröd medan mina fina föräldrar är ute och sliter för min skull.

Snart bär det av på nya äventyr och det står ännu oskrivet om jag kommer hem levande igen.
Eller om det blir som det brukar, oväntat kaos och knas.

På återseende, kära främling.

Tänk vad mycket en kall cola light kan läka.