När orkeslösheten börjar krypa sig på redan innan frukosten slunkit ner,

och kursens centrala innehåll lika gärna skulle kunna vara skrivet på ibrahemiska, vad gör man då?

 

Det tog mig ett avsnitt Game of Thrones, x antal timmar med paddan i sängen, för många skrufisar, och första halvan av 27 dresses innan jag insåg vad jag behövde.

 

Eller trodde att jag behövde.

 

För inte ens en subwaymeny med kaka och allt hjälpte denna dag. Stryker återigen dagsplanerna från kalendern och intalar mig att imorgon, imorgon kommer jag att orka. Orka träna, plugga, snusa valp och gå på personalmöte. Utan att varken svimma, slå huvudet eller torka näsblod i flera timmar. 

 

Visserligen har jag ju fått utskrivet nya tabletter som förhoppningsvis ska göra mitt liv enklare, eller åtminstone mina nätter. Insomningstabletter ska jag testa denna gång, efter lite tjat fram och tillbaka. Har jag otur kommer min kropp att bli kär i dessa, det vill säga fysiskt beroende, vilket inte alls skulle vara bra. Förhoppningen är att jag med dessa, utan biverkningar, kommer att kunna sova tillräckligt många timmar varje natt för att min hjärna ska kunna läka under tiden. Och det skulle ju vara riktigt fint!

 

Håller tummarna för lindriga biverkningar, 7 timmars sammanhängande sömn och en solig dag imorgon så jag kan tvinga Stephanie att tända grillen medan jag dör inne hos valparna. 

 

På återseende, kära vänner. 

Lev väl, ät mycket jordgubbar och snåla förfasen inte på glassen i sommar!

För nu är den väl ändå snart här, känner jag, den svenska sommaren.

20 grader i solen, ogräs i håret, och regn.

Love it.