En gammal. Igen.

Du ligger där för dig själv
Lagomt brun och fin

Och nej, den här dikten handlar inte
Om dig, Tove Laurin

Åter nu till ämnet
Innan jag glömmer bort

Vad det var jag tänkte säga
Mitt minne är rätt kort

Jag tar med dig in på rummet
Och stänger snabbt min dörr

Du luktar helt ljuvligt
Och jag blir sugen som aldrig förr

Jag fingrar längs dina välskapta former
Kan snart inte hålla mig mera

Jag blir snart galen
Om jag inte dig får utvärdera

Jag låter dig närma min mun
Du nuddar mina läppar

Du är alldeles lagom tunn
Och besitter en smak av peppar

Jag kan snart inte behärska mig
Hela kroppen börjar skaka

På mindre än en sekund är du borta
Underbara pepparkaka

Kommentarer
Postat av: tove

du är bäst min fina

2010-12-08 @ 19:31:43

Lämna en komenter, vettja!:

Ditt namn, eller kanske något töntigt alias:
Håller du fast vid ditt namn?

Din civila status:

Äger du också en onödig blogg?

Ditt personliga uttalande om saken:

Trackback
RSS 2.0