Från att "Han klarar sig riktigt bra, det går framåt!" till att somna in och aldrig vakna mer.

Från att "Vi ror och hämtar dunken" till "Ska vi inte burna lite med epan då?" till att ambulansen kommer och hämtar en.

Med min skicklighet och tur verkar det inte dröja länge förrän jag hälsar på dig, Kalle.

Men tills dess hoppas jag att du vilar i den största frid, för vi är många som tänker på dig.

Med mycket tankar och funderingar som fyller min redan svullna skalle tänkte jag försöka sova lite, det skadar ju inte att vara någorlunda utvilad när man återigen beger sig till plåsterhuset imorgon.