Om du har psoriasis och tycker det är jobbigt
Efter att ha suttit och läst igenom en hel hög gamla dikter och inlägg i både blogg och dagböcker inser jag dels hur mycket jag klagar över småsaker, hur ofta jag verkligen skadar mig och hur mycket jag saknar alla händelserika och mysiga promenader med Denice!
Eller egentligen upptäcker jag rätt mycket om mig själv, hur andra måste se mig.
Och allt som man saknar.
Bästa vänner som bara försvinner, eller åtminstone blir bara vänner.
Nära vänner, men ändå inte tillräckligt nära.
Nu börjar bokstäverna flyta samman, kanske inte så konstigt med tanke på allt jag utsatt mig för under dagen efter 2 timmars sömn.
'Dead like me' tills jag slocknar, adjö.
Kommentarer
Postat av: Denice
Jag sanknar också våra promenader, dom är då för trevliga! :)
Trackback
