En sån där igen, fast gammal.

"Maten är klar!"
ropade min far

Jag sprang
och sprang

Så fort 
mina ben bar

Trots min enorma prestation
förflyttade jag mig ej framåt

Någonting var ur funktion
som när man har fel inställnigar i programmet

Hur jag än ansträngde mig
tog i och försökte

Segade min kropp ner mig
som om jag höll på och tjuvrökte

Min kondition är det inget större fel på
inte heller min fysik

Så varför sprang jag då
som nåt annat jävla freak?

Jag gjorde en sista insats
att få äta av gratängen

När jag plötsligt ryckte till
och ramlade ur sängen

Kommentarer

Lämna en komenter, vettja!:

Ditt namn, eller kanske något töntigt alias:
Håller du fast vid ditt namn?

Din civila status:

Äger du också en onödig blogg?

Ditt personliga uttalande om saken:

Trackback
RSS 2.0